Det kommer garanterat att bli fisk.

Vi har satt ut varsitt bottenmete, agnat med mask eller illaluktande klet, kastat snett från sidan för att inte fastna i kvistarna från barrträden omkring och vi har skickat blysänket mot botten av Nävertjärn, kring Piteå, nästan i Sjulsmark och definitivt i lugn och ro. Vattnet krusar sig knappt märkbart. På andra sidan sitter en holk och gapar förvånat över långväga gäster, jag och sjöfågeln, samtidigt som solen smyger in och färglägger skuggorna, svart och vitt blir mycket ljusare men glömmer aldrig sin kärna, jag har sällan känt mig mer upplyst och inte ens myggen verkar vilja skapa oreda. Morfar säger att det helt garanterat kommer att bli fisk. Det kommer garanterat att bli fisk.

Den öppna elden är inte blyg för att här finns inga främlingar och ur den lilla vedbon, nött av tiden, väntar virket i vågrätt givakt, redo att värma kaffepannan. Det nappar inte. Två sädesärlor flyger i området, tvära kast i jakt på mest sländor, tätt över ytan men djupt i mitt hjärta, och ur deras näbbar spretar det snart av insekter med endast ett öde. Det är många munnar att mätta. När jag ska hämta mer ved ser jag boet och jag vill genast försvinna, där i ligger tre döda små sädesärlor, där i ligger det som en gång var ödet. Föräldrarnas jakt - tidigare beundransvärd, heroisk, nödvändig – känns nu som ett sorgearbete och det är lätt att bli drabbad. Plötsligt ett försiktigt rop, pip, och jag förstår att det finns en överlevare. Bakom en ensam klabb, en lika ensam sädesärla. Jakten hade plötsligt en mening igen och jag smyger ut. Det nappar inte.

Mest tyst; sitter vi vid lägerelden, insuper stämning och kaffe, mår mer än värdigt bra över stunden och att historien med fågelboet ändå fick ett något så när lyckligt slut. Så länge nu inte någon dumjävel kommer och tar det där vedträet, suckar morfar. Så är det nästan alltid, att man tar ett vedträ med god mening men att det i förlängningen kan förstöra ett liv. Det kommer garanterat att bli fisk, fortsätter han och öppnar frysfacket.


Publicerad i Norran 2012-07-09