Om mina ord.

Varför söker du detta stipendium? 
 

I mycket kom det över mig när en länk till Berättarkrafts hemsida hamnade under min näsa. Jag såg temat AVGÖRANDE ÖGONBLICK och förflyttades snart till inlandet och till människor som inte sett kusten och till en berättartradition som inte sällan handlar om att hålla käft. Jag känner mig mycket hemma i en omgivning som har mycket att berätta men faktiskt låter bli, som bygger luftslott, och inte tar för givet att folk vill lyssna.

Jag packar väskan varje kväll.

Och packar upp den på morgonen.

Att berätta, med ord, är kanske den enda utflykten.

Beskriv kortfattat hur du arbetat med din berättelse och hur du relaterar till årets tema? 
 

Det finns situationer som kan verka speciella men egentligen handlar livet allra mest om de ögonblick som man faktiskt inte minns. I det lilla är varje ögonblick livsavgörande och i byn kan alla höra dig skrika, det är just därför man låter bli.

Arbetet med berättelsen började i ett möte och slutade ett par timmar senare i 7996 tecken. Så är det nästan alltid.

Enda skillnaden är att flaskposten den här gången nådde land.

Hur skulle du vilja utveckla din berättelse/berättarteknik inför ett muntligt framförande? 
 

Bara orden 'muntligt' och 'framförande' skär som två knivar i mig. Jag vet att det inte är bra men jag har svårt att se andra vägar. Utveckla?

Din tidigare erfarenhet inom muntligt berättande? 
 

En gång när jag gick i till exempel mellanstadiet höll jag en fem minuters muntlig redovisning om brunbjörnen. Man kunde nog tro att den satt under katedern.


Anmälningsformulär till stipendiet Berättarkraft 2013.