söndag 10 februari 2013

Döbelns park.

Halleluja
skrek du med tysk brytning
fundamenten höjde sina ögonbryn
och vi gömde oss
i kapprummet
där en spiraltrappa ledde till fika
Halleluja
drömmarna
var bakade av änglarna
och var den här världens godaste
sade han och log
ett norrbottensleende
läpparna svagt krökta
till något positivt
välsignat
fritidsgårdigt
villrådigt
Amen
för påtåren
och påtåren
och påtåren

I Döbelns park spelade ett band
dödsmetal
med ondskans siluetter och en illa stämd bas
det måste ha varit lokalt
inte riktig död
utan lokalt
Amen
för varma tankar
och kalla jackor
du visste vägen genom häcken
jag visste mycket annat
till exempel att
det inte var ett hej då
utan ett farväl
Amen
din jävel
Amen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar