SAMMA VATTEN - I OLIKA TANKAR
söndag 24 augusti 2014
Ur Brev två – tjugoförsta augusti, tjugohundrafjorton.
[...] blev världen som en studentkorridor där man bara gav sig ut för att sno glutenfritt knäckebröd ur det gemensamma skafferiet [...]
[...]
Till ljudet av musiken längst Reeperbahn,
i den svala mellaneuropeiska luften,
säger jag det högt för mig själv:
Jag förtjänar inte att dö.
Inte än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar