Ur Brev sex – tjugofjärde augusti, tjugohundrafjorton.

[...] Ingenstans finns handdukar som tvättats med lagom för mycket sköljmedel som alltid luktar liljor. Doften som berättar sommar när man stänger ögonen. [...]

[...]

Nu är det här och ALLES IST GUT, hade hon sagt i sitt sista andetag. 

Nu skriver han sitt, svarade jag. 

RIP Mr. Hammond.

Jag är alla personer i Jurassic Park III.

Ur Brev två – tjugoförsta augusti, tjugohundrafjorton.

[...] blev världen som en studentkorridor där man bara gav sig ut för att sno glutenfritt knäckebröd ur det gemensamma skafferiet [...]

[...]

Till ljudet av musiken längst Reeperbahn,

i den svala mellaneuropeiska luften,

säger jag det högt för mig själv:

Jag förtjänar inte att dö.

Inte än.

.